måndag 27 augusti 2007

Champix, tack!

Börjar dagen med ett brutalt Godmorgon från Alex.
Kastar sedan med bävan en blick på svärdotterns blogg. Ser att hon bantar vidare. Inget jag tänker bry mig om. Men det är bra att hon skriver om det. Så skriver hon mindre om annat.
Carl Johan vågar jag inte ens titta på.

Läser sedan om det nya rökavvänjningspillret Champix. Och blir vild av längtan.
Har rökt sedan klosterskolan i Köpenhamn. 14 år tror jag visst att jag var. Mer än 40 år. Och har rökt sedan dess. Rökt väldigt mycket. Är nu så innerligt trött på det, men har uppenbarligen inte karaktär nog att sluta på egen hand.
Kan inte någon hjälpa mig till lite Champix?
Jag menar allvar. Hjälp mig.

16 kommentarer:

Anonym sa...

Den här boken hjälpte verkligen mig. Det sitter mest i huvudet, själva abstinensen går över rätt fort.

http://www.internetbokhandeln.se/antligen-icke-rokare-det-enkla-sattet-att-sluta-allen-carr/bok-9197449105

Anonym sa...

Skönt konstaterande:
"... Men det är bra att hon skriver om det. Så skriver hon mindre om annat."
Har du lust att utveckla vad du menade där? :)
Jag kan faktiskt tänka mig att många i hennes omgivning tycker som du, fast kanske av olika anledningar.
Hon är lite som en osäkrad pistol. När man minst anar det så kan dom mest fatala grodorna poppa fram.

Calle är verkligen ett kapitel för sig. Har han någonsin haft några hämningar?
Har nog aldrig stött på någon som bjuder på sig själv som han. Mycket imponerande. :D

Anonym sa...

Kan sönernas göranden och karaktär ha inflytande på din rökning?

Anonym sa...

Självklart har du läst om Carl Johans blogghoreri. Hur länge lyckas du undvika det ämnet, tror du?

Anonym sa...

Jag tycker du ska läsa Calles blogg och ta honom i örat som den morsa du är. Spelar ingen roll om han är 27 eller nåt, han har börjat spåra ur rejält.

Stora Morran sa...

Det är i alla fall ett mycket bra namn; Champix. som en blandning av Champagne och Champis....

Anonym sa...

Lilla Lisette! http://www.pfizer.se/default____10819.aspx, klistra in i webbläsaren. Du får nog vänta till årsskiftet på dina Champix, eller beställa via nätet. Det kan nog dina söner ombesörja. Annars är lössnus ett tips!
Lycka till!

Anonym sa...

Jag kan berätta om hur saknaden efter släktingar avlidna i lungcancer känns, hur tomt och olidligt meningslöst det känns samt hur enormt ont det gör att mista en kunskaps- och kärlekskälla. Det är något du inte vill utsätta din familj för och borde vara det mest motivationsgivande ever.

Jag kommer att hålla mina tummar, lycka till! (Jag menar det verkligen.)

Anonym sa...

Måste tyvärr instämma med Monique. Tror att Calle just nu håller på att totalt rasera den fantastiska marknadsföring som ni arbetat upp i Schulmangruppen. Tråkigt. /Jöns

Anonym sa...

Dagarna.se borde du ta med i din morgonrutin. Den har en skön stil och hör ju till familjen.

G.

Emma sa...

Det där e min far i artikeln http://www.expressen.se/halsa/1.814173/nytt-superpiller-far-dig-att-fimpa

Han hade också rökt en hel evighet. Han har varit fri i 4 år. Det gick jätte bra för honom att sluta med det, han gick inte upp i vikt eller blev otrevlig=)
Hoppas du kan få hjälp av det!
lycka till!!!!

Emma sa...

http://www.expressen.se/halsa/1.814191/nikotinsuget-forsvann-direkt

Schulmeister sa...

Emma! Hur får man tag på din pappas doktor, då?

Anonym sa...

Jag har hållt upp med giftpinnarna ett halvår nu. Dock.... jag har bytt till Oliver, tuggtobak. Men saken är den att jag inte tar min första "pris" eller "tugg"? förrän framåt 10-tiden. Till skillnad från när jag rökte, då gick jag direkt från sängen ut i köksingången för att ta morgonens första bloss, innan frukost! Ojne vojne... Dessutom har jag den lilla, lilla asken med Oliver i ca 3 dagar. Dom säger ju att summan av laster är konstant... Men jag tror nog att jag lättare kan lägga av med tuggtobak, eller? I vilket fall får jag i alla fall ingen rök ner i lungorna.

Vad gäller övriga Schulmans, jag gillar att läsa Alex, Katrin, dig och Nilla. Calle... hmm.... ibland. Har en son som är 22, ett skapande "geni" och dessa verkar ha, vad ska man säga..., problem? emellanåt. Med sig själv och var gränserna går. Det är allt eller inget. Ibland måste man ta dom i örat faktiskt. Lycka till!

Anonym sa...

Hej mamma schulman!
Vill först säga att du skriver väldigt bra och har en mysig blogg.
Ang. Champix så vill jag först säga såhär, jag har provat det och mådde hemskt dåligt av det, jag har fortfarande ett halvår senare biverkningar av det. Läkaren som skrev ut det till mig tror inte att det är från medicinen men andra läkare tror det. Jag slutade ta medicinen efter bara ett par veckor för att jag blev så fruktansvärt yr (och jag är fortfarande yr ibland och har synstörningar)Jag lyckades sluta röka ändå, med hjälp av en bok som heter äntligen rökfri, jag trodde aldrig att det skulle funka men det gjorde det. Om du ändå vill ta tabletter så finns det en annan äldre mer beprövad medicin som heter zyban som jag känner folk som har slutat med, sen kanske inte alla reagerar som jag gjorde med champix men jag vill ändå varna. Om du vill få tag på dessa mediciner är det nog bara att höra på närmsta sjukhus om dom har någon rökavänjningskurs, det var så jag fick medicinen, annars kan ju bara din läkare skriva ut det tror jag!

Lycka till! Köp boken och läs den, man får massa nya tankar om rökning.

Anonym sa...

"Kastar sedan med bävan en blick på svärdotterns blogg. Ser att hon bantar vidare. Inget jag tänker bry mig om. Men det är bra att hon skriver om det. Så skriver hon mindre om annat."

Haha. Ja! Vad bra skrivet. Tack. Calle bjuder på sig själv på ett fint sätt tycker jag. Han verkar vara en medveten, mjuk och bra kille. Var stolt!!!! (Det är du nog också)